Löptrend: Naturlig rörelse

Allt fler löpare är nyfikna på att prova att springa med ultralätta skor med tunn sula, inte minst för den härliga löpkänslan. De flesta som provat håller nog med om att löpningen förändras när du springer med avskalade skor utan stötdämpning och stabilitet. Det kräver mer av din uppmärksamhet, inte enbart på underlaget, du blir även medveten om hur du springer: din hållning, löpteknik, löpupplevelse. Det går till exempel inte att landa på hälen med en tunn sula utan dämpning. 

Men man kan fråga sig hur detta går ihop med traditionella löparskor som ger stöd och stabilitet, som ju är en helt annan filosofi. Vilken är den rätta?

–Det är väldigt lätt att tro att det ena måste ersätta det andra, menar Patrik Jacobsson, som är sjukgymnast och ortopedtekniker hos oss på Löp & Sko Kliniken., Men både minimalistiska och traditionella löparskor med häldämpning, stabilitet och pronationskilar behövs. Samma person kan utnyttja båda typerna. Löpträning kan ju innebära olika saker. Tunna s.k. barfotaskor kan fungera som ett komplement för att träna upp fot- och underbensstyrka, men det är viktigt att poängtera att dessa kräver långsiktig tillvänjning. Det är inte bara att snöra på och köra. Men det är klart, drivna löpare kan börja med att springa kortare sträckor med dem, medan vissa bör gå försiktigare fram med 5-minuters promenader. Det är väldigt individuellt.

I vårt sortiment våren 2012 finns t ex New Balance’s superlätta Minimus Zero Road och Zero Trail. Dessa skor lämpar sig för fot- och underbensstärkande komplementträning. Den som vill ha lite mer dämpning kan välja en tävlingssko som träningsredskap, t ex Asics Piranha som har låg profil och litet drop, dvs nivåskillnad mellan häl och framfot. Asics 33-serie lämpar sig för dig som vill ha en neutral mängdträningssko med medellågt drop (10 mm). Saucony har gått ännu längre och sänkt droppet för att främja framfotslöpning på de flesta av deras modeller till 12, 8, 4 eller 0 mm.

Barfotalöpning är knappast något nytt. Vissa forskare förklarar det östafrikanska löparnas dominans med att de springer barfota upp till 17 års ålder, vilket har givit dem starka fotleder och bra spänst. Många elitlöpare springer barfota för att stärka fotleder och träna upp spänsten. Vanligtvis görs detta ytterst försiktigt vid nerjogg efter avslutad löpträning. Andra är bara nyfikna och vill testa på något nytt. En del testar barfotalöpning i ett försök att bli av med skadeproblem.

Men man bör vara medveten om att skaderisken är hög, så det gäller att ta det mycket varsamt i början. Vi talar om att springa högst någon kilometer. Man får räkna med att vaderna blir stela följande dagar, vilket innebär vila från löpning.

Text: Fredrik Ölmqvist

 

2013